Hundcoachen
Såg på Hundcoachen igår på TV4+, och den andra hunden som var med i programmet var en korsning av Schäfer/Rottweiler/Amstaff... Ägaren var en (fet, överviktig) ensamstående mamma boendes i hyreshus utanför Strockholm. Min tanke är: hur i heela jävla friden tänker folk när de skaffar hund? Varför överhuvud taget bestämemr hon sig för att köpa en hund med den korsningen, som första hund? Eller hund över huvud taget!! Jag blir så fruktansvärt irriterad på folk som skaffar hund utan att veta vad hunden är avlad för. Schäfer är ju en otroligt arbetsvillig brukshund med allt vad det innebär (rapport, apport, skydd osv), Rottweiler är från början en råttjagare, alltså en jävligt snabb jakthund, fast med viss modifikation. Dagens Rottweiler är mer präglade på vaktinstinkten och även de är arbetsvilliga inom bruksgrenarna. Sen har vi amstaffen, en amerikansk ras avlad för att slita sin moståndare i stycken - och inget annat. De här raserna korsade med varandra ger ingen bra kombination för en ensamstående mamma boendes i hyreshus - en trång liten lägenhet.
Hur mycket motion får den stackars hunden tro? Eller ännu viktigare, hur mycket får den använda sin hjärna? Blir den någonsin mentalt trött av att bo i en liten trång lägenhet och gå 2 varv rut parken - dag ut och dag in? Knappast! Hon skulle snarare valt en hund som mer passar hennes livsstil, inte brukshundar korsade med kampund. No No, ingen bra kombination.
Hon skulle snarare valt en ras som inte kräver vare sig mycket motion eller mycket hjärngympa. Hon skulle valt en ren sällskapshund åt sig och sin son. Någon de inte behöver vara rädd för och någon som är lätt för dem att hantera.
Nä, usch och fy för kamphundar alltså. Sen menar jag inte att kamphundar är dåliga hundar, absolut inte. De kan vara hur gulliga och snälla och tillitsfulla som helst. Men då krävs det en "flockledare" som kan guida den hunden i vad den får och inte får göra! En människa som vet vad den ger sig in på och har förhoppningsvis flera års erfarenhet av liknande hundar som verkligen kräver allt av sin ledare! Alltså - ingen bra förstahund med andra ord.
Nu ska jag sluta irritera mig på folk och deras val av hundar! I alla fall för den här gången...
Just nu sitter jag i skolan, har gjort ett gammalt nationellt prov i engelska som en förberedelse för det "riktiga" nationella provet. Om ca 40 minuter börjar min Naturkunskaps-lektion. Idag ska vi gå igenom njurarnas funktion och nervsystemt. Spännande tycker jag :)
I lördags skrev Mats och jag högskoleprovet, det var ganska svårt... Förstår inte riktigt vad de mäter.. Uthållighet eller? Svårt är det i alla fall!! Men det blir väl fler gånger att skriva det är jag rädd för.. Men tror jag har höjt mig lite sen föregående år i alla fall, om nu det är till nån tröst..
Igår följde en tjej från engelskan med mig till stallet. Hon ville rida lite... Hrrm... Jag kan ju börja med att säga att när vi kom till stallet så sa jag att vi skulle börja med att mocka. vad är det undrar hon och jag sa att vi måste ta ut bajset från boxen. Hon bara "äääässschh, vad äääckligt!! Det får du göra" Jag bara... ehh, aa, visst. Sen kom en av stallkattorna och strök sig mot hennes ben, så som hon alltid gör när hon vill bli kelad. Och hon tjejen bara, "vad gör den? Jag är rädd för katter, aaaahh! Jag bara ehhh (igen) den vill bara bli klappad säger jag... Hursomhelst, jag tar in Otto så hon kan borsta honom medans jag grejar med boxen. Jag säger åt henne att borsta ganska hårt, annars kan det kittlas på Otto. vad tror ni hon gör? Jodå, hon borstar så löst och fint, som om det vore en mus hon skulle borsta. Och Otto som är bakskygg hoppar givetvis åt sidan när hon ska "borsta" han på rumpan. Jösses säger jag bara... Sen vågade hon inet göra nånting mer, inte ens klappa honom... Jäkla tönt alltså!
när vi väl kommer ut i paddocken så ska han ju rida då.. Men hon vågar inte ens sätta in foten i stigbygeln för hon vet inte hur man gör.. det slutade i alla fall med att jag red och hon satt på en pall i paddocken och rökte och tjatade om att hon frös som fan. Så jag red kanske i 20 minuter.... Kul dag i stallet med andra ord.
Jag kan ju tillägga att den här tjejen hade med sig handväskan i stallet, till hösilaget, till paddocken. hon släppte den ALDRIG!! jösses....
Nä, det var väl ingen hit det där.. Hur i hela friden kan man vara rädd för katter?? Okej, jag kan förstå det till vis del, men när de smeker sig mot ens ben och vill bli klappade? Nää, det blir nog ingen varaktig vänslap med den där..
Nu är det sluttjatat för den här gången, jag ska snart gå och lära mig om kroppen jag.
Ha det fint!
/ T
Hur mycket motion får den stackars hunden tro? Eller ännu viktigare, hur mycket får den använda sin hjärna? Blir den någonsin mentalt trött av att bo i en liten trång lägenhet och gå 2 varv rut parken - dag ut och dag in? Knappast! Hon skulle snarare valt en hund som mer passar hennes livsstil, inte brukshundar korsade med kampund. No No, ingen bra kombination.
Hon skulle snarare valt en ras som inte kräver vare sig mycket motion eller mycket hjärngympa. Hon skulle valt en ren sällskapshund åt sig och sin son. Någon de inte behöver vara rädd för och någon som är lätt för dem att hantera.
Nä, usch och fy för kamphundar alltså. Sen menar jag inte att kamphundar är dåliga hundar, absolut inte. De kan vara hur gulliga och snälla och tillitsfulla som helst. Men då krävs det en "flockledare" som kan guida den hunden i vad den får och inte får göra! En människa som vet vad den ger sig in på och har förhoppningsvis flera års erfarenhet av liknande hundar som verkligen kräver allt av sin ledare! Alltså - ingen bra förstahund med andra ord.
Nu ska jag sluta irritera mig på folk och deras val av hundar! I alla fall för den här gången...
Just nu sitter jag i skolan, har gjort ett gammalt nationellt prov i engelska som en förberedelse för det "riktiga" nationella provet. Om ca 40 minuter börjar min Naturkunskaps-lektion. Idag ska vi gå igenom njurarnas funktion och nervsystemt. Spännande tycker jag :)
I lördags skrev Mats och jag högskoleprovet, det var ganska svårt... Förstår inte riktigt vad de mäter.. Uthållighet eller? Svårt är det i alla fall!! Men det blir väl fler gånger att skriva det är jag rädd för.. Men tror jag har höjt mig lite sen föregående år i alla fall, om nu det är till nån tröst..
Igår följde en tjej från engelskan med mig till stallet. Hon ville rida lite... Hrrm... Jag kan ju börja med att säga att när vi kom till stallet så sa jag att vi skulle börja med att mocka. vad är det undrar hon och jag sa att vi måste ta ut bajset från boxen. Hon bara "äääässschh, vad äääckligt!! Det får du göra" Jag bara... ehh, aa, visst. Sen kom en av stallkattorna och strök sig mot hennes ben, så som hon alltid gör när hon vill bli kelad. Och hon tjejen bara, "vad gör den? Jag är rädd för katter, aaaahh! Jag bara ehhh (igen) den vill bara bli klappad säger jag... Hursomhelst, jag tar in Otto så hon kan borsta honom medans jag grejar med boxen. Jag säger åt henne att borsta ganska hårt, annars kan det kittlas på Otto. vad tror ni hon gör? Jodå, hon borstar så löst och fint, som om det vore en mus hon skulle borsta. Och Otto som är bakskygg hoppar givetvis åt sidan när hon ska "borsta" han på rumpan. Jösses säger jag bara... Sen vågade hon inet göra nånting mer, inte ens klappa honom... Jäkla tönt alltså!
när vi väl kommer ut i paddocken så ska han ju rida då.. Men hon vågar inte ens sätta in foten i stigbygeln för hon vet inte hur man gör.. det slutade i alla fall med att jag red och hon satt på en pall i paddocken och rökte och tjatade om att hon frös som fan. Så jag red kanske i 20 minuter.... Kul dag i stallet med andra ord.
Jag kan ju tillägga att den här tjejen hade med sig handväskan i stallet, till hösilaget, till paddocken. hon släppte den ALDRIG!! jösses....
Nä, det var väl ingen hit det där.. Hur i hela friden kan man vara rädd för katter?? Okej, jag kan förstå det till vis del, men när de smeker sig mot ens ben och vill bli klappade? Nää, det blir nog ingen varaktig vänslap med den där..
Nu är det sluttjatat för den här gången, jag ska snart gå och lära mig om kroppen jag.
Ha det fint!
/ T
Kommentarer
Postat av: Anonym
Hah, vilken rolig filur! Jag kan bli hennes vän, ska du se att hon inte tycker bajs är äckligt sen! =))
Postat av: TirreTerre
Tveksamt du...
Trackback
