Sjukskriven och rött gips
Idag har jag som sagt vart på sjukan och fått mitt gips uppklippt och stygnen borttagna och sen fått ett nytt gips. Någon röntgen blev det inte idag utan det blir sen när gipset tas bort "på riktigt" som jag tror blir den 17 december. Om alltså exakt en månad! Då har jag hunnit äta 17 chokladbitar från min chokladkalender som jag fick av Mats när jag hade brutit foten och kom hem...
Gipsgubben var lite läskig, han jobbade snabbt och jag hann knappt med. Nör han tog bort gipset så liksom "sågade/borrade" han upp det med en elektriskt liten pryl som vibrerade. Jag var jättenervös för att han skulle skära för långt in och komma åt mitt stackars ben. En gång kom han farligt när och det gjorde faktiskt lite ont! "Förlåt", sa han och fortsatte sitt skärande. Jag satt där och höll andan... När väl själva gipset var löst tog han fram en sax som såg ut som en hovtång ungefär och började klippa upp resten, typ bomull och linnetyg. Sen var gipset av. Det var inte alls så där skönt som jag hade tänkt mig att det skulle vara. Det kändes som om att när det hade gipsat första gången så hade de klämt in en massa lösa organ i gipset o nu när det togs bort så ramlade allt ut liksom... Det kändes helt löst och instabilt och gjorde lite ont faktiskt.
Sen fick jag se min stackars misshandlade fot. Högersidan, under fotknölen, ni vet där det är lite mjukt liksom. Den var helt mörkblå. Alltså riktigt riktigt mörkblå. Och vänstersidan är "operationssidan" så att säga. Där var det ett mycket längre snitt än jag väntat mig, ca 1 dm långt och kanske 8-10 stygn som jag tyckte såg groteska ut. Och mamma bara vimsade på om att "det här såg ju riktigt fint ut". "Vaddå fint?" tänkte jag för mig själv... Den sidan var också alldeles blå och röd dessutom. Det såg ut som om blodet hade pressats ut mellan stygnen och levrat sig. fast det hade det så klart inte, men det såg verkligen ut så. Hade det inte vart en massa folk där så skulle jag tagit ett kort o visat er =)
Gipsgubben tog bort stygnen, eller suturen som det heter på medicinspråket. Han verkade som sagt stressad. Jag hade ju tid 11.20 så han skulle väl på lunch gissar jag på... Stygn efter stygn åkte bort och det gick bra, det kittlades mest. Men när han kom till stygnen som satt på knölen så började de körva och det gjorde skitont!! Men sen var han färdig och jag satt där och kunde andas ut..
Sen fick jag välja färg på gipset. De hade grönt, fast den var så där sjukhusgrön så den ville jag inte ha, lila, prinsessrosa, ankungegult, gråblått och Ferrariröd. Jag ville ha den gula, lite annorlunda liksom. Men det fick jag inte för mamma, hon sa att det skulle bli så smutsigt o fult ganska snabbt. Så det fick bli ferrarirött, det passar ju bra nu till jul tänkte jag. Bild kommer på det nya gipset så småningom.
Gipsgubben och hans assistent ( en USK Reebok, det kan du ju jobba med =) ) tvättade mitt ben med nån tvål och torkade sen med en skön handduk. Det kliade sååååå skönt när han torkade med handduken. Fast på foten och vid tårna kittlades det som 17 och jag höll nästan på att sparka till gipsgubben.
Sen lindade dom på gipset, det var varmt o skönt. Men USK:en stod hela tiden och tryckte upp foten så den skulle ha ca 90 graders vinkel i förhållande till benet och det gjorde rätt ont. Och så tjatade hon hela tiden "slappna aaaav"....!
Efter vårt lilla sjukhusbesök som ju gick väldigt snabbt, kanske på en halvtimme - 45 minuter så gick vi till ortopedtekniska och köpte en duschstrumpa i silikonplastgrej. Väääldigt tjusig!! 350 spänn!! Men det får försvaret betala minsann.
Sen åkte vi ner till stan och åt lunch. Mamma ville äta lunchbuffé på Lilla Helfwetet och jag ville äta Pasta Bolognese på Vattenporten. Så det blev pastan. Tyvärr var den inte alls så god som sist jag hade vart där (som iof var för ca 1 år sen). Så då satt vi där och ångrade att vi inte hade gått till Lilla Helfwetet istället. Men vi bestämde att ta det nästa gång istället.
Sen skuttade vi vidare till Claes Ohlson där mamma skulle ha en stektermometer. Det var riktigt jobbigt att skutta hela vägen dit. Vi snackade till oss att vi fick åka i deras varuhiss ner till markplan igen och där satt jag och väntade på lastbryggan medan mamma gick och hämtade bilen. Efter det for vi till bibblan en sanbbis innan vi åkte hem igen.
Nu har vi precis ätit lasagne och tänt en brasa. Så nu ska jag ta och sätta mig och värma mig framför brasan och återgå till mina böcker...
So long!
/ T
Gipsgubben var lite läskig, han jobbade snabbt och jag hann knappt med. Nör han tog bort gipset så liksom "sågade/borrade" han upp det med en elektriskt liten pryl som vibrerade. Jag var jättenervös för att han skulle skära för långt in och komma åt mitt stackars ben. En gång kom han farligt när och det gjorde faktiskt lite ont! "Förlåt", sa han och fortsatte sitt skärande. Jag satt där och höll andan... När väl själva gipset var löst tog han fram en sax som såg ut som en hovtång ungefär och började klippa upp resten, typ bomull och linnetyg. Sen var gipset av. Det var inte alls så där skönt som jag hade tänkt mig att det skulle vara. Det kändes som om att när det hade gipsat första gången så hade de klämt in en massa lösa organ i gipset o nu när det togs bort så ramlade allt ut liksom... Det kändes helt löst och instabilt och gjorde lite ont faktiskt.
Sen fick jag se min stackars misshandlade fot. Högersidan, under fotknölen, ni vet där det är lite mjukt liksom. Den var helt mörkblå. Alltså riktigt riktigt mörkblå. Och vänstersidan är "operationssidan" så att säga. Där var det ett mycket längre snitt än jag väntat mig, ca 1 dm långt och kanske 8-10 stygn som jag tyckte såg groteska ut. Och mamma bara vimsade på om att "det här såg ju riktigt fint ut". "Vaddå fint?" tänkte jag för mig själv... Den sidan var också alldeles blå och röd dessutom. Det såg ut som om blodet hade pressats ut mellan stygnen och levrat sig. fast det hade det så klart inte, men det såg verkligen ut så. Hade det inte vart en massa folk där så skulle jag tagit ett kort o visat er =)
Gipsgubben tog bort stygnen, eller suturen som det heter på medicinspråket. Han verkade som sagt stressad. Jag hade ju tid 11.20 så han skulle väl på lunch gissar jag på... Stygn efter stygn åkte bort och det gick bra, det kittlades mest. Men när han kom till stygnen som satt på knölen så började de körva och det gjorde skitont!! Men sen var han färdig och jag satt där och kunde andas ut..
Sen fick jag välja färg på gipset. De hade grönt, fast den var så där sjukhusgrön så den ville jag inte ha, lila, prinsessrosa, ankungegult, gråblått och Ferrariröd. Jag ville ha den gula, lite annorlunda liksom. Men det fick jag inte för mamma, hon sa att det skulle bli så smutsigt o fult ganska snabbt. Så det fick bli ferrarirött, det passar ju bra nu till jul tänkte jag. Bild kommer på det nya gipset så småningom.
Gipsgubben och hans assistent ( en USK Reebok, det kan du ju jobba med =) ) tvättade mitt ben med nån tvål och torkade sen med en skön handduk. Det kliade sååååå skönt när han torkade med handduken. Fast på foten och vid tårna kittlades det som 17 och jag höll nästan på att sparka till gipsgubben.
Sen lindade dom på gipset, det var varmt o skönt. Men USK:en stod hela tiden och tryckte upp foten så den skulle ha ca 90 graders vinkel i förhållande till benet och det gjorde rätt ont. Och så tjatade hon hela tiden "slappna aaaav"....!
Efter vårt lilla sjukhusbesök som ju gick väldigt snabbt, kanske på en halvtimme - 45 minuter så gick vi till ortopedtekniska och köpte en duschstrumpa i silikonplastgrej. Väääldigt tjusig!! 350 spänn!! Men det får försvaret betala minsann.
Sen åkte vi ner till stan och åt lunch. Mamma ville äta lunchbuffé på Lilla Helfwetet och jag ville äta Pasta Bolognese på Vattenporten. Så det blev pastan. Tyvärr var den inte alls så god som sist jag hade vart där (som iof var för ca 1 år sen). Så då satt vi där och ångrade att vi inte hade gått till Lilla Helfwetet istället. Men vi bestämde att ta det nästa gång istället.
Sen skuttade vi vidare till Claes Ohlson där mamma skulle ha en stektermometer. Det var riktigt jobbigt att skutta hela vägen dit. Vi snackade till oss att vi fick åka i deras varuhiss ner till markplan igen och där satt jag och väntade på lastbryggan medan mamma gick och hämtade bilen. Efter det for vi till bibblan en sanbbis innan vi åkte hem igen.
Nu har vi precis ätit lasagne och tänt en brasa. Så nu ska jag ta och sätta mig och värma mig framför brasan och återgå till mina böcker...
So long!
/ T
Kommentarer
Postat av: Karin
Skönt att det gick bra på sjukhuset idag iaf.. synd dock att du inte fick ngt foto, iof vet jag inte om jag hade vågat se de men hade vart kul å se hur dte sett ut... De är bra se till att kräva riktigt mkt pengar av försvaret nu så du får ngt för ditt lidande iaf:D
Postat av: TirreTerre
haha, jaa... jag ska ha en jäkla massa pengar! Jag får inte göra nåt fysiskt krävande förrens den 1 februari!!!
Trackback
